SPORTKRÖNIKA
Norra Skåne - www.nsk.se,
måndag 14 mars 2005

De skånska skidåkarna är ett segt släkte. Envisa och tålmodiga. Snö i Skåne är som bekant en bristvara. När den väl dyker upp – eller snarare, när snöflingorna singlar ner likt manna från himmelen – gäller det att kvickt plocka fram ”laggar” och vallaburkar. Trots snöfattiga vintrar utkommer inför varje skidsäsong en hyfsat tjock kalender, innehållande ett ambitiöst tävlingsprogram. Nästan alla planerade tävlingar brukar bli inställda. Det är rullskidor som gäller i den här delen av landet. Enda dagen då vi hade haft rejält med snö den här vintern var på självaste julafton (vilket i och för sig var passande), men så kom till slut vargavintern lagom till sportlovet (vilket ju faktiskt också var passande). Nu är vi långt in i mars månad, och har fortfarande snö och kyla – det tillhör verkligen inte vanligheterna.

I ett sånt läge gäller det att passa på, vilket de skånska skidåkarna givetvis gjorde. Härlövs IF skulle arrangerat orienteringstävlingar i helgen, men vädret lämpade sig mer för skid-DM och då fick det bli så. Skepparslövs golfbana i vinterskrud blev en perfekt plats att tävla på, sedan en liten skoter skött spårningen under lördagen. Tävlingen gick i fri stil, vilket är sällsynt i Skåne. Dom som föredrog att åka klassiskt fick finna sig i, på sina ställen, sönderkörda spår. Fyrtiofyra deltagare ställde upp i söndagens distriktsmästerskap över trettio kilometer för herrar och halva sträckan för damer – i vackert vinterväder med gnistrande snö och ett par minusgrader. Det var en härlig syn att skåda! En som gled fram i spåret i skatingstil var FK Göingarnas Thomas Nilsson, som tidigare under säsongen åkt Vasaloppet för fjortonde gången och dessutom det kinesiska vasaloppet. Men vad är väl Changchun, Sälen och Mora mot den bedårande naturen i Skepparslöv?

Sportens värld kryllar av små marginaler. I går var dessa på Anja Pärsons sida. Hon kan först och främst tacka spanjorskan Contreras för det. Anja fegade och andra åket var ett av hennes sämsta på hela säsongen. Tärnabytjejen har haft en enorm press på sig ganska länge nu och det har satt sina spår. Hon har varit lättirriterad, börjat med en massa bortförklaringar och ofta visat sin sura sida. Tack vare hjälp från övriga åkare, som såg till att Janica Kostelic inte slutade bättre än åtta, kunde Anja till slut stå där som vinnare av den totala världscupen för andra året i rad. En av dom som hjälpte Anja var Tanja. Finländskan Tanja Poutiainen knep samtidigt slutsegern i storslalomcupen, just före svenskan. Fast det kunde Anja bjuda på utan att bli det minsta sur… Vinterns stora rival har hela tiden varit Kostelic, vare sig det gällt världsmästerskap eller världscup. Otroligt egentligen att det efter en hel säsongs åkning skiljer ynka tre poäng mellan ettan och tvåan. Anja fick den hjälp hon behövde – när den som bäst behövdes. Men hon har ändå gjort sig fullt förtjänt av totalsegern. Tänk på att Anja vunnit i alla fyra disciplinerna!

Sverige har fått en ny skidskyttestjärna. Folkkära Forsberg har fått sin efterföljare i Anna Carin Olofsson. Gemensamt för båda är att dom växlade över från längdåkning till skidskytte. Ska man sikta mot stjärnorna, bör man göra det i en gren där det kan smälla till! En riktig stjärnsmäll åkte Tyringe SoS på. Förlust med 8–1 i Helsingborg, mot samma lag som Hässleholms HK spelade oavgjort i sista serieomgången, det är uselt. Och ofattbart, med onsdagens derbyviktoria mot Osby på näthinnan. Nu är det upplagt för Osby IK och Kristianstads IK i kvalserien till division ett. De säkra segrarna för OIK och KIK på söndagen innebar det avgörande (?) rycket. Tyringe tvingas nog ner i tvåan.

Förresten – glöm inte bort att antingen Anja Pärson eller Emelie Öhrstig ska ha Jerringpriset. Det var sannerligen en superskräll i super-G och det kan verkligen gå overkligt fort i sprint.

Ulf Johnsson